Jag vet inte riktigt om jag är vaken. Är jag det? Vet inte om det är kaffe jag dricker för det smakar inget..

I spegeln ser jag en sliten människa med rödsprängda ögon och tendenser till svarta ringar runt.

I tappra försök att med skölja ansiktet med kallvatten ger jag upp. Gör ju varken till eller ifrån. 

Den tappra och positiva människa med sprudlande energi som jag en gång såg i spegeln har suddats ut till en trött medelålders kvinna som kämpar till den sista energidroppen, som försöker lagra energi för att vissa dagar klara sina uppgifter, som sätter på ett "happy face" för att det är det enklaste. Ett glatt ansikte får inga jobbiga frågor.

Det har alltså varit ännu en natt med minimalt med sömn. Värken dunkar i kroppen och varenda ljud skär sig genom trumhinnan. I huvudet ekar orden "Acceptans, acceptans, du fixar det här"

Alla har vi en inre röst. Nej,det är inget hokus pokus. Men ofta är man inte medveten om det. Jag var inte det. När min kurator på KBT:n bad mig skriva ner mina inre tankar så tittade jag frågande på honom och undrade om jag hamnat hos nån kvacksalvare! Men jag gjorde vänligt som han sa och förstod ganska snart va han menade! Vi styrs otroligt av våra inre tankar. Och de är ofta boven till att vi pressar oss så hårt. 

Kan tillexempel ta ett exempel som jag tror de flesta tjejer kan känna igen. Ni vet när man står i en provhytt på HM och sätter på sig tröjan man tyckte va snygg, och under tiden man speglar sig så råder de inre tankarna "Nej men fy vad tjock jag är, det här kan jag ju inte ha på mig, men gud så stora lår jag har, usch vilken glåmig hy jag har, undrar om folk tycker det här är snyggt osv osv osv" känner ni igen det?

Jag har nu börjat lära mig att vända dessa tankar. I mitt fall va det ju att jag skulle prestera så mycket som möjligt som blev mitt fall. "Jag måste, jag ska, det här förväntas av mig, jag är värdelös om jag inte gör på det här sättet, vad ska folk tro om mig" 

Jag har i alla år axlat andras bekymmer och tagit på mig deras misstag och känt mig helt värdelös och haft dåligt samvete då jag inte klarat att göra det som jag trodde förväntades av mig. 

Nu försöker jag vända mina negativa tankar till något positivt. Men visst är det svårt speciellt när sömnen brister då det för med sig så himla mycket när man inte får tillräckligt med vila. Men så här är det med utmattningssyndrom det är upp och nergångar hela tiden och ingen dag är den andra lik och jag måste ACCEPTERA det.

Jag liknar det lite som ett ljus. Ni vet i skolan när man var tärna, och man hela tiden fick parera och skydda det fladdrande ljuset så att lågan inte slocknade. Lite så är det i livet också, det måste vara lungt och harmoniskt runtomkring för att lågan ska brinna fint och vackert. Ta vara på era ljus, för man har bara en chans.

Jag hoppas ni alla får en fin dag i solen! Och glöm inte att ni är värdefulla!

Puss o kram Lisa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alla känslor svallar på en och samma gång. Hormonerna galopperar genom hela kroppen. Man står med ena foten kvar att vara barn..mammas och pappas lilla älskling...andra foten är på väg ut i vuxenvärlden. Den här perioden är svår...fruktansvärt svår. ...

Öppnar mina blå en aning..trevar efter telefonen..åh nej..klockan är bara halv 9! Jag ville ju sova länge!! Men käre väl..hur har jag blivit!! Förut var jag glad om jag hade sovmorgon till klockan 06.00. För som den curlingmorsa jag är så går jag u...

Voi voi voi...och snacket fortsätter. Den ovetandes envishet. Jag skakar på huvudet. Att jag gjort en gbp är desamma som att jag gjort en skönhetsoperation?! Stopp stopp stopp! Jag skrattar mig harmynt här! De va nog de dummaste jag hört! För vet n...

En kletig söt klibbig doft cirkulerar omkring mig...förmodligen sitter doften i huden..jag har svurit, stampat i golvet och har haft en del aggressionsproblem i köket. Öh gud förbjude alla könsord som ploppat ur min mun..har lärt mig några nya faktis...

OH dear! Idag tog jag mig en redig sovmorgon! De va ju passande när jag har häcken full hela dagen! De ska bakas tårtor och slängas upp tält i trädgården då dottern ska ha sleepover inför hennes 13 års dag imorgon. Det är bara o gnugga gruset ur ögat...