Att ha rädslor i livet är ju inte så ovanligt. Nångång under livets pussel stöter man på en rädsla för någonting av något slag. Jag har många rädslor, och tillochmed fobier. 

Jag är vansinnigt rädd för ormar, höjder, öppna trappor och jag hatar knäskålar!! Jag vet att det sistnämnda låter konstigt och jag kan inte riktigt förklara det själv, men så är det. Jag har oxå en annan konstig rädsla eller ska man kanske säga fobi..bakterier! Jag är absolut inte sån som måste tvätta händerna för jämnan eller skrubba ihjäl mig på saker. Men att ta på saker på offentliga platser, eller att se någon annan göra det. Hissknappar är ett ex..jag trycker endast med armbågen, jag kan inte öppna dörrar utan att ha dragit ner tröjan för att undvika direktkontakt. Men alltså ser jag nån med sina bara händer trycka på en hissknapp krullar sig tårna på mig och det ilar i hela ryggmärgen..jag klarar inte av det alltså.

Dessa rädslor som jag beskrivit ovan är ju sånt jag kan undvika, jag kan undvika höga höjder, jag kan undvika trappor och jag behöver inte vara på platser där det finns ormar. Och de kan jag förhoppningsvis springa ifrån om jag möter nån.

Men jag har en annan rädsla som jag jobbar mycket med nu, som jag inte kan undvika. För den sitter så mycket djupare i mig och den känslan kan jag inte springa ifrån.  Som jag nämnt i tidigare inlägg drabbades jag av postraumatisk stress efter mitt sjukdomstillstånd i somras. En del i det är jag att har en otrolig rädsla för att bli allvarligt sjuk. Den rädslan sitter så djupt rotad i mig att den ibland förlamar hela min vardag. Att fortfarande ha den känslan av uppgivenhet, hjälplöshet som jag hade då. JAg kunde inte göra nånting, jag förstod ingenting och jag blev inte tagen på allvar. JAg fick gå i hela 6 veckor i ett livshotande tillstånd innan nån tog mig på allvar. Det kan knäcka vem som helst. 

Om jag blir sjuk nu, vem tar mig på allvar då? Gör någon det? 

Ja, jag är nog bitter, det hade inte behövt bli såhär om nån hade lyssnat på mig från början. 

Att nu vakna på morgonen, scanna över hela kroppen och hoppas på att inget drabbar mig nu, eller att något växer i mig för det är ju ingen som lyssnar då ändå. Dessa 6 veckor var en ångestladdad tid och när allt landade kom alla känslor på en och samma gång...det kunde ha gått så illa. 

När jag försökte säga att nåt är fel så fick jag bara kalla handen. Det gnager i mig, det gör mig arg...otroligt arg. 

Sluta aldrig lita på din magkänsla. Den kan säga mer än 1000 ord!!

Nu i helgen blir det en liten utflykt. Jag ska spendera 2 dagar på hotell och bara vara. Ska bli skönt att lämna dessa 4 väggar för en stund. Att se något annat, kanske bli lite kulturell ;) 

Jag hoppas på lite sol så man kan spendera dagarna utomhus! Skulle va helt underbart. 

JAg ska ha med mig mina hörlurar med de bästa låtarna och digga. Musik ger mig otroligt mycket energi! Och jag har nu en ny favorit i listan!  Cheap Thrills med SIA..Lyssna på den vettja!! En riktig höftgungare   

Ta hand om er !! Och glöm inte att kramas!! 

Love LIsa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alla känslor svallar på en och samma gång. Hormonerna galopperar genom hela kroppen. Man står med ena foten kvar att vara barn..mammas och pappas lilla älskling...andra foten är på väg ut i vuxenvärlden. Den här perioden är svår...fruktansvärt svår. ...

Öppnar mina blå en aning..trevar efter telefonen..åh nej..klockan är bara halv 9! Jag ville ju sova länge!! Men käre väl..hur har jag blivit!! Förut var jag glad om jag hade sovmorgon till klockan 06.00. För som den curlingmorsa jag är så går jag u...

Voi voi voi...och snacket fortsätter. Den ovetandes envishet. Jag skakar på huvudet. Att jag gjort en gbp är desamma som att jag gjort en skönhetsoperation?! Stopp stopp stopp! Jag skrattar mig harmynt här! De va nog de dummaste jag hört! För vet n...

En kletig söt klibbig doft cirkulerar omkring mig...förmodligen sitter doften i huden..jag har svurit, stampat i golvet och har haft en del aggressionsproblem i köket. Öh gud förbjude alla könsord som ploppat ur min mun..har lärt mig några nya faktis...

OH dear! Idag tog jag mig en redig sovmorgon! De va ju passande när jag har häcken full hela dagen! De ska bakas tårtor och slängas upp tält i trädgården då dottern ska ha sleepover inför hennes 13 års dag imorgon. Det är bara o gnugga gruset ur ögat...